Svenska tjänstemän skapar alltför ofta hinder för svenska företagare. Att diskriminera svenska företag jämfört med utlandsregistrerade borde vara förbjudet. Tidigare har det gällt krav på kassaregister för torg- och marknadshandlare, men bara om deras företag är svenskregistrerat. Nu kommer samma form av diskriminering att gälla företag som bedriver fotografering med hjälp av drönare.
I en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen (78-16) har man lutat sig mot definitioner om övervakningskameror på lagen från 1977. Det har väl hänt en del med kameror och mobiltelefoners förmåga att föreviga saker på 40 år? Kanske denna lag skulle moderniseras och anpassas efter aktuella förhållanden?
Datainspektionen har drivit frågan om hur tillstånd för svenskregistrerade företag ska hanteras via juridiskt spel. Kvar står företagaren som inte kan använda sina investeringar i form av drönare och kamerautrustning. Denne företagare är inte ensam utan han är en del i en starkt växande bransch. Genom de rättsliga utslagen verkar Länsstyrelserna ha blivit rädda att lämna tillstånd för den typen av fotograferingar.
Datainspektionen, som alltså drivit frågan juridiskt, verkar mycket väl medvetna om att reglerna endast ska gälla företag registrerade (det kallas här etablerade) i Sverige eller utanför EU/EES. Reglerna gäller således inte om jag registrerar mitt företag i Danmark eller Lettland. Att fotografera ett hus eller vattendrag, utan människor i bild, skulle alltså vara mer integritetskränkande om det utfördes av en svenskregistrerad företagare…
Det finns redan idag regler, riktlinjer och lagar inom området som ska följas. Seriösa företagare inom denna nya bransch har de tillstånd och försäkringar som behövs. Man betalar årligen avgifter till Transportstyrelsen, länsstyrelser och försäkringsbolag. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande om att tillstånd behövs för svenska företag ger ingen vägledning om vad som gäller för privatpersoner eller EU-baserade företag.
Vad gäller för andra former av fjärrstyrda kameror? Numera använder vattenkraftverken fjärrstyrda kameror för att hantera sina verksamheter. Forskare använder fjärrstyrda kameror för att studera trädtillväxt och klimatförändringars påverkan. Flygledning sker på andra flygplatser via fjärrstyrda kameror. Telemedicin och fjärrstyrda kameror på flygplan är andra exempel som kan beröras. Kommer Datainspektionens nit och föråldrad lagstiftning medföra att svenska verksamheter återigen halkar efter?
Den internationella utvecklingen inom detta område går rasande fort. Även Sverige har nytta av att dessa innovationer ska kunna bidra till nya företag och ökade exportintäkter. Gör om och gör rätt! Sveriges regler måste vara anpassade till rätt årtusende.
Leif Svensson
förbundsordförande
Småföretagarnas riksförbund
Inlägget Ska ålderstigna lagar hindra svenska företagare? dök först upp på Småföretagarnas Riksförbund.
